Kompressionsstrumpor
Kompressionsstrumpor är ett av de mest evidensbaserade hjälpmedlen för benhälsa – ändå är de omgärdade av missförstånd. Många tror att de bara är för äldre eller sjuka, men sanningen är att kompressionsstrumpor hjälper alla som står, sitter eller rör sig mycket: kontorsarbetare, gravida, idrottare, resenärer och personer med bensvullnad eller åderbråck.
I den här guiden reder vi ut hur kompressionsstrumpor fungerar, vilken kompressionsnivå du behöver, hur du väljer rätt modell och hur du tar på dig dem korrekt.
Hur fungerar kompressionsstrumpor?
Kompressionsstrumpor utövar ett graderat tryck på benen – starkast vid ankeln och avtagande uppåt mot knät eller låret. Denna tryckgradient hjälper venerna att pumpa tillbaka blodet mot hjärtat och motverkar gravitationens effekt som annars gör att blod och vätska poolas i underbenen.
Förbättrad venös återflöde – det graderade trycket fungerar som en extern pump som stödjer venernas klaffar. Blodet flödar snabbare uppåt istället för att stagnera.
Minskad svullnad – genom att förhindra vätskeansamling i vävnaden minskar kompressionen svullnad i fötter, anklar och underben. Effekten märks redan efter en dag.
Bättre cirkulation – ökad blodcirkulationshastighet förbättrar syretillförseln till musklerna och påskyndar bortforsling av restprodukter.
Minskad trötthet och tyngd – tunga, trötta ben på eftermiddagen beror ofta på venös stagnation. Kompression förhindrar detta och håller benen lätta hela dagen.
Vem behöver kompressionsstrumpor?
| Situation | Varför kompression hjälper | Rekommenderad nivå |
|---|---|---|
| Kontorsarbete / stillasittande | Vadpumpen inaktiv → blod poolas i benen | Lätt (15–20 mmHg) |
| Stående arbete (vård, butik, restaurang) | Gravitationen drar blod/vätska nedåt hela dagen | Lätt–medel (15–20 mmHg) |
| Graviditet | Ökad blodvolym, hormonella förändringar, livmodertryck på vener | Lätt–medel (15–20 mmHg) |
| Flyg- och långa resor | Stillasittande + lågt kabintryck → ökad risk för DVT och svullnad | Lätt–medel (15–20 mmHg) |
| Åderbråck (varicer) | Svaga venklaffar → blod flödar bakåt och poolas | Medel (20–30 mmHg) |
| Venös insufficiens | Kroniskt nedsatt venös funktion → permanent svullnad | Medel–stark (20–30+ mmHg) |
| Idrott och återhämtning | Förbättrad cirkulation → snabbare laktatutsöndring och muskelåterhämtning | Lätt–medel (15–20 mmHg) |
| Efter venös operation / skleroterapi | Stödjer läkning och förhindrar blodansamling | Enligt läkare (ofta 20–30 mmHg) |
Kompressionsnivåer – förklarade
Kompression mäts i mmHg (millimeter kvicksilver) – samma enhet som blodtryck. Högre tal = starkare tryck. Här är de vanligaste nivåerna:
| Nivå | Tryck (mmHg) | Känsla | Bäst för | Kräver recept? |
|---|---|---|---|---|
| Stödstrumpa | 8–15 | Knappt märkbar, som en tajt strumpa | Förebyggande, lätt trötthet, flyg | Nej |
| Lätt kompression | 15–20 | Tydlig men bekväm | Daglig användning, kontor, resa, graviditet, idrott | Nej |
| Medel kompression | 20–30 | Märkbar – kräver teknik att ta på | Åderbråck, venös insufficiens, uttalad svullnad | Nej (men rekommenderas av vården) |
| Stark kompression | 30–40 | Stark – kräver påtagningshjälp | Allvarlig venös sjukdom, lymfödem, efter operation | Oftast recept |
Startrekommendation: De flesta utan diagnostiserad venös sjukdom börjar bäst med lätt kompression (15–20 mmHg). Det ger tydlig effekt utan att vara svårt att ta på eller obekvämt. Uppgradera till medel om du behöver mer stöd.
Typer av kompressionsstrumpor
| Typ | Längd | Bäst för |
|---|---|---|
| Knästrumpa | Fot till under knät | Vanligaste modellen – daglig användning, kontor, idrott, resa |
| Lårstrumpa | Fot till övre låret | Åderbråck ovanför knät, efter operation, venös insufficiens |
| Strumpbyxa | Fot till midja | Hela benet, graviditet (med magpanel), vid åderbråck i båda benen |
| Kompressionslegg/sleeve | Utan fot – vad till knä/lår | Idrott, återhämtning, under egna strumpor |
| Öppen tå | Tårna fria | Varmt väder, sandaler, om tårna behöver utrymme |
Se hela vårt sortiment av kompressionsstrumpor och stödstrumpor.
Så väljer du rätt storlek
Rätt storlek är avgörande – för liten = obekväm och kan hämma cirkulationen, för stor = ingen kompressionseffekt.
Mät på morgonen – benen är som minst svullna på morgonen. Mät innan du stiger upp om möjligt, eller direkt efter att du stått upp.
Mäta vaden: Mät omkretsen runt vadens bredaste punkt.
Mäta ankeln: Mät omkretsen strax ovanför ankelknölen – den smalaste punkten.
Mäta längd (knästrumpa): Mät från golvet till knäveckets underkant, sittande med benet böjt 90 grader.
Jämför med storlekstabellen – varje tillverkare har sin egen. Använd alltid de faktiska måtten, inte din vanliga strumpstorlek.
Så tar du på kompressionsstrumpor – rätt teknik
Kompressionsstrumpor kan vara knepiga att ta på, särskilt medel och stark kompression. Rätt teknik gör det mycket enklare:
Steg 1: Vänd strumpan ut och in ner till hälen – stick handen in och greppa häldelen inifrån, vänd resten av strumpan ut och in över din hand.
Steg 2: Placera foten i fotdelen och dra hälen på plats. Se till att hälen sitter exakt rätt – inte vriden.
Steg 3: Rulla strumpan uppåt steg för steg – dra inte. Jämna ut materialet i omgångar: först över ankeln, sedan vaden, sedan under knät.
Steg 4: Kontrollera att det inte finns veck eller rynkor – de skapar tryckpunkter som kan vara obekväma och ge märken.
Tips: Gummihandskar (diskhandskar) ger bättre grepp och gör det mycket lättare att ta på strumporna. Finns även speciella påtagningshjälpmedel för personer med begränsad rörlighet.
Kompressionsstrumpor vid specifika situationer
Flygresa
Kompressionsstrumpor under flygresor minskar bensvullnad och reducerar risken för djup ventrombos (DVT) – en blodpropp i benens djupa vener. Risken ökar vid flygresor över 4 timmar. Ta på strumporna innan du åker till flygplatsen och behåll dem tills du landat och rört på dig. Lätt kompression (15–20 mmHg) räcker för de flesta.
Graviditet
Svullna ben och åderbråck är extremt vanligt under graviditet. Kompressionsstrumpor ger betydande lindring, särskilt under andra och tredje trimestern. Välj en modell med mjuk resår som inte klämmer och undvik modeller med stramt fäste vid låret. Kompressionsstrumpbyxor med magpanel är designade specifikt för gravida.
Idrott och återhämtning
Kompression under och efter träning kan förbättra prestationen marginellt och minska muskelskador och DOMS (träningsvärk). Bär under träning för cirkulationsstöd, eller efter träning i 2–4 timmar för snabbare återhämtning. Vadkompression (sleeves) är populärast bland löpare.
Stående arbete
Vård, butik, restaurang, frisör – yrken som kräver stående hela dagen tar hårt på benen. Kompressionsstrumpor minskar trötthet, svullnad och tyngdkänsla markant. Ta på dem på morgonen innan du börjar arbeta. Kombinera med bekväma skor med bra stöd och regelbundna sittpauser.
Skötsel – så håller strumporna länge
| Åtgärd | Rekommendation |
|---|---|
| Tvätt | Handtvätt eller skonsam maskin (30°C) i tvättpåse. Använd milt tvättmedel. |
| Torkning | Häng torka – aldrig torktumla. Torktumling förstör elasticiteten. |
| Frekvens | Tvätta efter varje dags användning. Svett och hudolja bryter ner materialet. |
| Rotation | Ha minst 2 par – rotera dagligen så att varje par får vila mellan användningar. |
| Livslängd | Byt var 3–6 månad vid daglig användning. Kompressionen minskar med tiden. |
| Påtagning | Undvik ringar och långa naglar som kan dra i materialet. |
Vanliga frågor om kompressionsstrumpor
Kan kompressionsstrumpor vara farliga?
Nej, vid rätt storlek och kompressionsnivå är de helt säkra. Undvik dock kompressionsstrumpor vid allvarlig arteriell insufficiens (nedsatt arteriell cirkulation i benen) – kompression kan förvärra tillståndet. Om du har diabetes, perifer neuropati eller känd artärsjukdom bör du rådgöra med din läkare innan användning.
Hur länge ska jag ha dem på?
Ta på dem på morgonen (innan benen svullnar) och bär dem hela arbetsdagen. Ta av dem på kvällen – du behöver inte sova i dem om inte läkaren rekommenderat det. Vid flygresor: ta på dem före avgång och behåll dem tills du rört på dig efter landning.
Stödstrumpa vs kompressionsstrumpa – vad är skillnaden?
Stödstrumpor har lägre kompression (8–15 mmHg) och är enklare att ta på – de ger lätt stöd och fungerar förebyggande. Kompressionsstrumpor har högre tryck (15–40 mmHg) med medicinsk gradering – starkast vid ankeln, avtagande uppåt. De ger mer uttalad effekt vid venösa besvär. För dagligt bruk utan specifika besvär räcker ofta en stödstrumpa eller lätt kompression.
Kan jag använda kompressionsstrumpor vid åderbråck?
Ja – kompressionsstrumpor är förstahandsbehandlingen vid åderbråck. De kan inte bota åderbråcken men minskar symptomen (svullnad, tyngd, värk) och bromsar försämring. Medel kompression (20–30 mmHg) rekommenderas vanligen. Rådgör med din läkare om vilken nivå som passar dig.
Hjälper kompressionsstrumpor vid löpning?
Studier visar små men mätbara fördelar: marginellt förbättrad cirkulation, minskad muskeloscillation (vibrationer) och potentiellt snabbare återhämtning. De största fördelarna märks efter träning snarare än under. Många löpare uppskattar känslan av stöd och stabilitet. Prova vadkompression (sleeves) under löpning och knästrumpor efter.
Varför rullar mina kompressionsstrumpor ner?
Vanligaste orsaken: fel storlek (för stor vid vaden). Andra orsaker: hudkräm som gör huden hal (applicera kvällen innan, inte på morgonen), felaktig påtagning med veck som skapar tryckpunkter, eller att strumpan förlorat sin elasticitet (dags att byta). Mät vaden och jämför med storlekstabellen.
Sammanfattning
Kompressionsstrumpor förbättrar cirkulationen, minskar svullnad och ger lättare ben – oavsett om du sitter stilla hela dagen, står i butiken, flyger eller tränar. Börja med lätt kompression (15–20 mmHg) i knästrumpa, ta på dem på morgonen och bär hela dagen. Mät din vad och ankel för rätt storlek och ha minst 2 par i rotation.
Utforska vårt sortiment av kompressionsstrumpor och stödstrumpor. Läs även våra guider om svullna fötter och ben och barfotaskor.