Plantar fasciit vs hälsporre: Skillnaden
Ont under hälen? Då har du förmodligen hört båda begreppen – plantar fasciit och hälsporre. De används ofta som synonymer, men de är inte samma sak. Att förstå skillnaden hjälper dig välja rätt behandling och förklarar varför smärtan uppstår.
I den här artikeln reder vi ut exakt vad som skiljer plantar fasciit från hälsporre, hur de hänger ihop, och vilken behandling som fungerar för respektive tillstånd – och för båda samtidigt.
Den korta versionen
| Plantar fasciit | Hälsporre | |
|---|---|---|
| Vad det är | Inflammation i plantarfascian (bindvävsplattan under foten) | Benuttväxt på undersidan av hälbenet |
| Vad som gör ont | Inflammerad bindväv | Oftast inflammationen runtomkring – inte sporren i sig |
| Syns på röntgen? | Nej (mjukdelsskada) | Ja (benuttväxt) |
| Alla har smärta? | Ja, alltid symptom | Nej – många har hälsporre utan att veta om det |
| Behandling | Avlastning, stretching, inlägg, massage | Samma behandling – fokus på inflammationen |
Kort sagt: plantar fasciit är inflammationen som gör ont. Hälsporre är en benförändring som kan uppstå som följd av långvarig plantar fasciit. Du kan ha plantar fasciit utan hälsporre, och du kan ha hälsporre utan smärta. Behandlingen är i princip densamma.
Vad är plantar fasciit?
Plantarfascian är en tjock, stark bindvävsplatta som löper längs hela fotsulan – från hälbenet till tåbasen. Den fungerar som en fjäder som stödjer fotvalvet och absorberar stötar vid varje steg.
När fascian överbelastas uppstår mikroskopiska skador i vävnaden, särskilt vid fästpunkten på hälbenet. Kroppen svarar med inflammation – och det är inflammationen som orsakar den karaktäristiska skarpa, stickande smärtan under hälen.
Plantar fasciit är den vanligaste orsaken till hälsmärta och drabbar uppskattningsvis 10% av alla vuxna någon gång i livet. Det är särskilt vanligt hos personer som står mycket, tränar intensivt, har övervikt eller bär skor utan stötdämpning. Läs vår kompletta guide om plantar fasciit.
Vad är hälsporre?
Hälsporre (calcaneussporre) är ett litet benuttväxt som bildas på undersidan av hälbenet, precis där plantarfascian fäster. Det utvecklas gradvis som kroppens svar på långvarigt drag i fästpunkten – kroppen bygger extra benvävnad för att förstärka området.
Här kommer den viktigaste insikten: det är sällan sporren som gör ont. Studier visar att ungefär 15–25% av friska personer utan fotsmärta har hälsporre som upptäcks av en slump på röntgen. Sporren i sig är alltså inte problemet – det är den omgivande inflammationen (plantar fasciit) som orsakar smärtan. Läs vår kompletta guide om hälsporre.
Hur hänger de ihop?
Plantar fasciit och hälsporre existerar ofta samtidigt, men sambandet är inte så enkelt som många tror:
Plantar fasciit kan leda till hälsporre – långvarig inflammation och drag i fascians fäste stimulerar bennybildning. Över månader och år kan en hälsporre utvecklas. Men det händer inte alltid – många har plantar fasciit i åratal utan att utveckla hälsporre.
Hälsporre betyder inte smärta – en stor andel av alla hälsporrar är helt asymtomatiska. Att hitta en hälsporre på röntgen förklarar alltså inte nödvändigtvis varför det gör ont. Smärtan kommer från inflammationen i mjukvävnaden, inte från benet.
Du kan ha det ena utan det andra – plantar fasciit utan hälsporre är mycket vanligt, särskilt i tidiga stadier. Hälsporre utan plantar fasciit förekommer också, men ger sällan besvär.
Symptomjämförelse
Symptomen är nästan identiska, vilket förklarar varför begreppen förväxlas:
| Symptom | Plantar fasciit | Hälsporre |
|---|---|---|
| Morgonsmärta (första stegen) | Ja – det mest typiska symptomet | Ja – om det finns inflammation |
| Smärta efter vila/sittande | Ja – startsmärta | Ja – startsmärta |
| Smärta efter (inte under) aktivitet | Ja | Ja |
| Öm punkt under hälen | Ja – vid fascians fästpunkt | Ja – samma område |
| Gradvis försämring utan behandling | Ja | Sporren växer – men smärtan beror på inflammationen |
| Synlig på röntgen | Nej | Ja |
I praktiken spelar det sällan roll om du har "bara" plantar fasciit eller plantar fasciit med hälsporre – behandlingen och prognosen är densamma.
Behandling – vad fungerar för båda?
Eftersom smärtan i båda fallen orsakas av inflammation i plantarfascian är behandlingen identisk. Här är de mest effektiva åtgärderna, rangordnade efter evidens och snabbhet:
1. Hälinlägg med stötdämpning
Stötdämpande hälinlägg i gel eller silikon absorberar stöten vid varje steg och minskar belastningen på fascians fästpunkt. Modeller med urskärning under den ömma punkten avlastar hälsporre direkt. Det snabbaste sättet att lindra smärtan – bär dem i alla skor från dag ett.
2. Skoinlägg med hålfotsstöd
Hålfotsinlägg och helsulor stödjer fotvalvet och korrigerar biomekaniken. De minskar draget på plantarfascian och ger den möjlighet att läka. Det är den viktigaste långsiktiga åtgärden – hälinlägg lindrar symptomet, hålfotsinlägg angriper orsaken.
3. Stretching av vad och fotsula
Daglig stretching har stark evidens vid både plantar fasciit och hälsporre. Strama vadmuskler ökar draget på hälsenan och fascian. Stretcha vaderna (30 sek, 3 ggr per ben) och fotsulan (dra tårna bakåt, 30 sek, 10 ggr) minst två gånger dagligen – gör fotsulestretch före morgonens första steg.
4. Nattskena
Nattskenan stretchar plantarfascian kontinuerligt under sömnen och förhindrar att den drar ihop sig. Resultatet är dramatiskt minskad morgonsmärta. Många upplever skillnad redan efter första natten. Särskilt effektiv om morgonsmärtan är ditt värsta symptom.
5. Massage av fotsulan
Rulla en massageboll under fotsulan dagligen – det ökar cirkulationen, bryter ner ärrvävnad och löser upp spänningar. En frusen vattenflaska kombinerar massage med kylning. 5–10 minuter per dag räcker.
6. Kyla vid inflammation
Is under hälen i 15–20 minuter efter aktivitet eller vid smärtskov. Kyla minskar inflammationen effektivt. Gör det till en vana efter långa dagar eller efter träning.
7. Kompressionsstrumpor
Kompressionsstrumpor med hälstöd ger kontinuerligt stöd och minskar svullnad under hela dagen. Diskreta under vanliga skor och ger en känsla av stabilitet.
8. Rätt skor
Skor med bra stötdämpning, hålfotsstöd och stabil häl. Undvik platta skor, flip-flops och barfota på hårda golv. Kombinera med hälinlägg och hålfotsinlägg.
Behandlingsplan – vecka för vecka
| Period | Åtgärder | Förväntat resultat |
|---|---|---|
| Vecka 1 | Hälinlägg i alla skor + daglig stretching + is efter aktivitet + undvik barfota | Märkbar lindring av akut smärta |
| Vecka 2–4 | Lägg till hålfotsinlägg + nattskena + daglig massage med boll | Morgonsmärtan börjar avta |
| Vecka 4–8 | Fortsätt allt konsekvent + kompressionsstrumpor vid aktivitet | Betydande förbättring, mindre begränsning i vardagen |
| Vecka 8–12 | Gradvis ökning av aktivitet + fortsatt stretching och inlägg | De flesta nära smärtfria |
| Månad 3+ | Förebyggande: bra skor, inlägg vid belastning, stretching | Smärtfri vardag, förebygg återfall |
Vanliga missförstånd
"Jag måste operera bort hälsporren" – Nej, över 90% blir bra utan operation. Sporren i sig orsakar sällan smärta. Operation övervägs först efter 6–12 månaders misslyckad konservativ behandling.
"Plantar fasciit och hälsporre kräver olika behandling" – Nej, behandlingen är identisk. Fokus ligger alltid på att minska inflammationen och avlasta fascian, oavsett om det finns en hälsporre eller inte.
"Hälsporre syns bara hos äldre" – Hälsporre är vanligast hos 40–60-åringar, men plantar fasciit drabbar alla åldrar. Löpare i 20-årsåldern, gravida och personer med stående arbete är också i riskzonen.
"Jag ska vila tills det går över" – Total vila förlänger ofta läkningen. Måttlig aktivitet i bra skor med inlägg, kombinerat med daglig stretching, ger snabbare resultat.
"Det gick över av sig själv förra gången, så jag väntar" – Plantar fasciit kan ha perioder av bättring, men utan åtgärder återkommer den ofta värre. Tidig behandling förkortar läkningstiden avsevärt.
Vanliga frågor
Kan man ha plantar fasciit utan hälsporre?
Ja, det är till och med det vanligaste. Plantar fasciit innebär inflammation i bindvävsplattan – det behöver inte finnas något benuttväxt. Hälsporre utvecklas ibland som en följd av långvarig plantar fasciit, men inte alltid.
Kan man ha hälsporre utan smärta?
Ja, det är överraskande vanligt. Studier visar att 15–25% av personer utan fotsmärta har hälsporre som upptäcks av en slump på röntgen. Sporren i sig gör inte ont – det är inflammationen i omgivande mjukvävnad som ger symptom.
Behöver jag röntga foten?
Inte nödvändigtvis. Diagnosen plantar fasciit ställs i de flesta fall utifrån symptom och klinisk undersökning – morgonsmärta, öm punkt under hälen och smärta efter vila är typiskt. Röntgen kan visa om det finns en hälsporre, men det förändrar sällan behandlingen. Röntgen är framför allt motiverat om läkaren misstänker andra orsaker till smärtan.
Vad händer om jag inte behandlar?
Obehandlad plantar fasciit tenderar att förvärras gradvis. Smärtan kan bli kronisk, begränsa din rörlighet och leda till kompensatorisk belastning som ger smärta i knän, höfter och rygg. Tidig behandling – redan vid första tecknen – ger bäst prognos och kortast läkningstid.
Vilken produkt ska jag börja med?
Börja med stötdämpande hälinlägg – de ger snabbast lindring och kostar minst. Komplettera sedan med hålfotsinlägg och nattskena inom de första veckorna. Se vårt sortiment mot hälsporre och plantar fasciit.
Sammanfattning
Plantar fasciit och hälsporre är inte samma sak – men behandlingen är det. Plantar fasciit är inflammationen som gör ont. Hälsporre är ett benuttväxt som ibland utvecklas vid långvarig plantar fasciit, men som sällan i sig orsakar smärta. Oavsett vilken diagnos du har: börja med hälinlägg, lägg till hålfotsinlägg och nattskena, stretcha dagligen och var konsekvent i minst 8–12 veckor. De flesta blir betydligt bättre.
Utforska våra produkter mot hälsporre, plantar fasciit, hälinlägg och hålfotsinlägg. Läs även våra guider om ont i hälen och hälsporre.